Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.
De undersöker politisk polarisering på nätet
Av
cecilia [dot] von_arnold [at] lucsus [dot] lu [dot] se (Cecilia von Arnold)
- publicerad 2 februari 2021
Det pratas alltmer om en ökad politisk polarisering. Men finns det belägg för att polariseringen ökar, vilka är orsakerna, och vad är skillnaderna mellan USA och Sverige? Dessa frågor undersöker det aktuella Temat Politisk polarisering på internet vid Pufendorfinstitutet.
Ökad polarisering behöver nödvändigtvis inte vara av ondo, menar forskarna och Temamedlemmarna Nils Gustafsson och Anamaria Dutceac Segesten. De pekar också på avgörande skillnader mellan USA och Europa.
Det finns en kraftfull föreställning om att sociala medier bidrar till att öka polariseringen eftersom människors preferenser vad gäller exempelvis nyhetskonsumtion i stor utsträckning avgörs av algoritmer, där sociala medie-flöden ser till att visa det algoritmerna tror att vi ska gilla.
Om Temat Politisk polarisering på internet
Forskarna och Temamedlemmarna Anamaria Dutceac Segesten och Nils Gustafsson ger en kort introduktion till Temat Politisk polarisering på internet.
Nils Gustafssons forskning berör politisk kommunikation, sociala medier och politisk delaktighet. Nils Gustafsson är prefekt för institutioner för Strategisk kommunikation och medlem i Temat Politisk polarisering på internet vid Pufendorfinstitutet.
Anamaria Dutceac Segesten är statsvetare med särskilt intresse för demokratifrågor, politisk kommunikation och kollektiv identitet. Hennes forskning berör sociala mediers inflytande på polariseringsprocesseri EU och USA. Anamaria Dutceac Segesten är koordinator för Temat Politisk polarisering på internet vid Pufendorfinstitutet.